SVAR PÅ KOMMENTAR
Åh tack så mycket för din kommentar!
Jag och Peter träffades i Delsbo. Jag hade aldrig sett honom förut men tyckte att han var väldigt gullig. Under den kvällen vi var på Bygget i Delsbo med våra vänner så satt vi och smyg kollade på varandra. Senare på kvällen började vi att skriva och bestämde oss för att ses dagen efter på samma ställe. Just då så pratade vi inte så mycket eftersom båda var väldigt blyga, fick iallafall en kram av honom innan jag skulle gå. Vi fortsatte skriva hela kvällen när vi kom hem och bestämde oss för att ses hemma hos mig dagen efter som var en Fredag. Han kom hem till mig, vi kollade på film och hade det jätte mysigt. Han sov kvar den natten, berättade för mig hur han hade spanat in mig på Bygget och tyckte att jag var jätte fin och att han redan tyckte om mig väldigt mycket.
Vi fortsatte att umgås konstant och tillslut blev det bara att det blev han och jag för vi trivdes så bra tillsammans och det klickade väldigt fort och båda kunde vara sig själv redan första natten.
Idag när vi har hållt ihop i 3 månader så kan jag säga att jag är förvånad, jag trodde inte det fanns någon så underbar kille som honom. Han är både min bästavän och kärlek. Han finns alltid där och tar emot mig efter varje fall, stöttar mig genom allt och behandlar mig bättre en vad någon annan någonsin har gjort. Han berättar för mig varje dag hur glad han är för att han har mig och hur fin jag är. Relationen mellan oss är väldigt bra helt enkelt, kan inte bli så mycket bättre.
_________________________________________________________________________________________
Altså jag har inte så mycket att säga om det eftersom det var ett bra tag sedan jag gick vidare och valde andra vägar. Men en sak är säker och det är att jag aldrig har mått så jävla dåligt i hela mitt liv som jag gjorde under dom där 4 åren. Kollar jag bak och jämför med hur allt är nu så är jag så fruktansvärt stolt över mig själv att jag tillslut klarade av att gå vidare och istället visade jag världen hur stark jag var och är som ställde mig upp efter alla fall och valde livet efter att jag var väldigt nära att ge upp flera gånger.
Idag så är jag och den här killen ganska bra vänner faktiskt, vi kan prata med varandra och umgås helt utan problem vilket faktiskt brukar hända någon gång ibland.
Jag och Peter träffades i Delsbo. Jag hade aldrig sett honom förut men tyckte att han var väldigt gullig. Under den kvällen vi var på Bygget i Delsbo med våra vänner så satt vi och smyg kollade på varandra. Senare på kvällen började vi att skriva och bestämde oss för att ses dagen efter på samma ställe. Just då så pratade vi inte så mycket eftersom båda var väldigt blyga, fick iallafall en kram av honom innan jag skulle gå. Vi fortsatte skriva hela kvällen när vi kom hem och bestämde oss för att ses hemma hos mig dagen efter som var en Fredag. Han kom hem till mig, vi kollade på film och hade det jätte mysigt. Han sov kvar den natten, berättade för mig hur han hade spanat in mig på Bygget och tyckte att jag var jätte fin och att han redan tyckte om mig väldigt mycket.
Vi fortsatte att umgås konstant och tillslut blev det bara att det blev han och jag för vi trivdes så bra tillsammans och det klickade väldigt fort och båda kunde vara sig själv redan första natten.
Idag när vi har hållt ihop i 3 månader så kan jag säga att jag är förvånad, jag trodde inte det fanns någon så underbar kille som honom. Han är både min bästavän och kärlek. Han finns alltid där och tar emot mig efter varje fall, stöttar mig genom allt och behandlar mig bättre en vad någon annan någonsin har gjort. Han berättar för mig varje dag hur glad han är för att han har mig och hur fin jag är. Relationen mellan oss är väldigt bra helt enkelt, kan inte bli så mycket bättre.
_________________________________________________________________________________________
Altså jag har inte så mycket att säga om det eftersom det var ett bra tag sedan jag gick vidare och valde andra vägar. Men en sak är säker och det är att jag aldrig har mått så jävla dåligt i hela mitt liv som jag gjorde under dom där 4 åren. Kollar jag bak och jämför med hur allt är nu så är jag så fruktansvärt stolt över mig själv att jag tillslut klarade av att gå vidare och istället visade jag världen hur stark jag var och är som ställde mig upp efter alla fall och valde livet efter att jag var väldigt nära att ge upp flera gånger.
Idag så är jag och den här killen ganska bra vänner faktiskt, vi kan prata med varandra och umgås helt utan problem vilket faktiskt brukar hända någon gång ibland.
